Inka Skribent

Inka Skribent

Om bloggen

I denna blogg berättar jag om mina böcker och om pågående skrivande och planerade bokprojekt.
Jag lägger också in texter och bilder som har publicerats i olika tidskrifter.

Jag har en annan blogg också: Inkas Skrivhörna och jag publicerar sedan många år dikter på Poeter.se.

Kommentarer är mycket välkomna!


Fastän världen är full av stora och viktiga frågor...

REFLEKTIONER & DAGBOKSBLADPosted by inkaskribent Sun, October 01, 2017 16:31
Först tänkte jag gömma mej bakom Viola, som jag gjort många gånger, men DETTA ska jag våga säga alldeles själv:

Det händer att jag känner mej fångad i den existentialistiska rädslan - så som kanske alla ensamma känner ibland. (När jag är tillsammans med andra glömmer jag bort den!)
Och hur det än är med det hela - trots livets härliga dofter, kärleksfulla relationer och lekfulla stunder - Pär Lagerkvist hade rätt: Man är gäst hos verkligheten, åtminstone i den ensamma rädslan är man en gäst hos verkligheten.
Det som hjälper är MUSIK. Ett piano och en violin kan vara tillräckligt för att jag ska förmå omfamna tomheten. MINIATYRER för STOR ENSAMHET... (Men å andra sidan - Det är så vackert så att jag börjar gråta igen 😏🙂😃)

  • Comments(0)//inkaskribent.girafforlag.se/#post14

Ett litet författarporträtt

OM INKAPosted by inkaskribent Sun, October 01, 2017 15:56
Om mig, Inka
Jag växte upp i Halmstad och bodde under 60- och 70- talen i Göteborg, Kungsbacka och Lund. Jag utbildade mig vid Musikhögskolan i Malmö och Lunds Universitet.
1979– 2014 var jag verksam som lärare i svenska, musik, drama och samhällskunskap samt skribent, musiker och poet i Halmstad. Sedan 2015 bor och verkar jag i Ystad.
2016 utkom jag med den första romanen i VIOLATRILOGIN,
NÅGONSTANS BLOMMAR ASFALTEN sa hon och packade ryggsäcken.
I juni 2017 kom den andra delen,
SOM MAN BÄDDAR FÅR MAN LIGGA sa hon och steg upp.
Trilogin utges på GIRAFF förlag.
Jag medverkar också i novellantologin Över en vårfika (2017 Ariton förlag) och har blivit publicerad i olika tidskrifter med kortnoveller, dikter, artiklar och berättelser från resor.
Under många år var jag medredaktör för flum –Tidskrift för poesi (medlem i föreningen för Sveriges Kulturtidskrifter FSK.)
flum fick 2006 utmärkelse av Hallands Författarsällskap och beskrevs som ”Smal, uppkäftig och angelägen”. foto: Julia Persson





  • Comments(0)//inkaskribent.girafforlag.se/#post13

MEJL FRÅN BIBLIOTEKSTJÄNST

REFLEKTIONER & DAGBOKSBLADPosted by inkaskribent Mon, July 17, 2017 21:32
JAG FICK ETT MEJL FRÅN BIBLIOTEKSTJÄNST IDAG

”Hej,

Bifogar här vår beställning!”

BTJ. Dessa tre bokstäver i just denna ordning. Författarens drömuppfyllelse kommer ett kliv närmare. Åtminstone den här författarens. Jag läser dem igen: BTJ.

Hjärtat tar en tur ner i magen och upp igen på ett ögonblick. Nu ska det hända. Snart ska en massa bibliotek ha mina böcker i sina hyllor. Åtminstone en massa bibliotek i södra Sverige. Åtminstone i Halland och Skåne. Eller i alla fall i södra Halland och södra Skåne.

I raden för bilagor ser jag den – en PDF med namnet Inköp, en fil som ska öppna dörren till nya läsare för mina böcker. Äntligen. Första delen av Violatrilogin förbigick de med tystnad. Först slarvade de bort de två böcker som jag hade skickat till dem direkt när de kom från tryckeriet. När jag ringde och undrade vad de tyckte om boken, då kunde de inte hitta dem. ”Skicka två till” sa damen i luren. Sagt och gjort, jag skickade två vackra böcker till, sedan väntade jag igen. En månad, två månader, tre månader – så lång tid kan det ta, sa författarkollegor. Sedan ringde jag igen och de svarade faktiskt, trots att de hotar på sin hemsida med att de inte har tid att besvara frågor från författare. Blir det en recension så hör de av sig. Punkt. Några beställningar droppade in, men jag tror inte att NÅGONSTANS BLOMMAR ASFALTEN sa hon och packade ryggsäcken finns på fler än 10 bibliotek. Och då har jag räknat de obligatoriska sju, som tryckeriet skickar varje ny bok till. I Laholm ska den finnas, där har Sanni beställt den och i Halmstad har Monika och Ulf beställt den. Jag vet att den finns i Ystad också och att det exet skickas till både Tomelilla och Skurup när någon vill låna den. Det biblioteksområdet beställde nämligen bara en enda bok att dela på.

Den här gången har jag inte hört av mig till BTJ, men det har ju inte gått mer än en månad ännu sedan jag skickade den rosa snygga boken i två exemplar. SOM MAN BÄDDAR FÅR MAN LIGGA sa hon och steg upp - det är väl ändå en titel som kan göra bibliotekarierna en liten gnutta nyfikna? Någon recension har jag inte fått nu heller, i så fall hade de ju hört av sig, men nu har jag i alla fall fått en beställning. Jippeee! Recensionen kan jag vänta på ett par månader till, jag är ju van nu. Det känns lite grand som när jag har köpt en skraplott och går omkring med den i plånboken länge, länge, länge. Det blir som en hoppfullhet som en vill vara rädd om, inte förlora hoppet, liksom. Ja, ni vet vad jag menar.

Själva mejlet är ganska skrämmande, det ser mer ut som ett strafföreläggande än som ett brev eller en beställning:

OSV… Ni ser ju själva! Det ser nästan livsfarligt ut, ska en verkligen våga öppna bilagan?! Men de tänker kanske att författare är lite dåliga på att läsa instruktioner? Då är det bäst att skriva med fetstil och STORA bokstäver och understruket och med röda bokstäver och, för säkerhets skull, både rött och fett här och där… DÅ ska nog budskapet gå fram. Tänker de kanske. Eller förefaller de åtminstone tänka, bibliotekarierna på BTJ.
Själv tänker jag att jag ska öppna den där bilagan och börja packa böckerna som de har beställt. Acrobat Reader är tjänstvillig och snabb - Upp flyger orden, tanken stilla står… 1. Det första jag ser är en etta under rubriken Antal. En bok alltså. De beställer en bok. Vid noggrannare granskning ser jag att det INTE är min nya bok de vill ha. Nej, de vill ha min FÖRRA bok.

Jag borde ha gjort som med skraplotten.





  • Comments(1)//inkaskribent.girafforlag.se/#post12

VIOLATRILOGIN

ROMANERPosted by inkaskribent Thu, June 22, 2017 14:43
NU ÄR DEN HÄR - den andra fristående delen i VIOLATRILOGIN -
SOM MAN BÄDDAR FÅR MAN LIGGA sa hon och steg upp

Året är 2010. En värmebölja är på väg mot södra Sverige och i juli, när Viola kommer tillbaka till jobbet i Stadsparken efter sin korta semester, ser hon inget annat än dammande grusgångar, törstande växter och gubbiga arbetskamrater.

Gammal känner hon sig inte, men när hon sitter och väntar på bussen händer det ibland att reklamskyltarnas unga kroppar får henne att tänka på sin ålder. ”Jag ska i alla fall ha en man att dela livet med när jag blir femtio”, sa hon en gång i tiden till bästisen Stina.
Nu är hon 55, ensam och kvar i det lilla huset vid det lilla berget i utkanten av den lilla byn.
Kärlek, vänskap och solidaritet pratar Viola gärna om, också med sin nyfunna vän, grannflickan Kina, 16 år. Mellan dem byggs ett förtroende som ska bli viktigt för dem båda.
Trots ett kapsejsat äktenskap och ett par brustna hjärtan därtill fortsätter Viola spana efter nya utsikter och låter sig gärna dras med av heta strömmar.

Bakom ögonlocken finns de. Bilderna, minnena, de ivriga heta händerna som hon längtar att känna mot sin hud igen.



  • Comments(0)//inkaskribent.girafforlag.se/#post11
« PreviousNext »